JulijaBe

Hallå där!

Då är även denna dag snart avklarad vilket på ett sätt känns skönt. För då kan jag få lite tid att sova över saken och låta all den nya informationen sjunka in. Som sagt så skulle mamma Hatten, Krissie ringa mig mellan 13.30 och 16.00.

Under tiden jag satt och väntade satt jag och läste en av Cultural Cares handbook som man ska ha läst igenom innan man beger sig iväg över till staterna. När klockan närmade sig 15 började jag undra varför hon inte hade ringt än och då kollade jag min mejl vilket var bra då hon hade skickat ett mejl till mig. Där berättade hon att hon inte hade kommit fram till min mobil. Då hon hade det rätta numret bad jag henne att försöka en gång till vilket slutade på samma sätt men denna gången hade hon i alla fall hört musik :P Vilket jag antar var den fina 3 signalen. Efter ytterligare några försök så ringde hon istället på vår hemtelefon och det blev ett långt och frågvist samtal. Men sjukt vad jag var nervös och man märkte även att hon var lika nervös som jag vilket bara var skönt. Samtalet varade i drygt 40 min där jag både hann prata med Krissie och hennes man Charlie.

Efter samtalet visste jag ärligt inte hur jag kände eller vad jag tyckte, det hade varit så mycket information på en gång.

Trots att det var mycket som lät bra var jag osäker då deras tidigare au pair som de endast hade haft i två veckor skulle byta familj. Men efter att ha fått prata med fler av deras tidigare au pairer tyckte jag allt verkade super! Så idag har jag hunnit prata med mina kanske framtida host-föräldrar, deras tre tidigare au pairer över telefonen. Det gav verkligen en ett mer perspektiv på det hela och hur det funkar genom att prata med tidigare au pairer då de har varit i den sitsen som du ska vara i det kommande året. Jag hade turen att alla de tidigare au pairer var svenskar så de var lätt att prata med dem och få fram vad jag ville fråga osv som kanske kan vara lite svårare med engelskan då man fortfarande är lite ringrostig efter sommarlovet. Sen så vet även familjen lite vad de kan förvänta sig av mig och min kultur då vi i Sverige vanligtvis har samma värderingar om man jämför med någon från England eller Sydamerika.

Så nu ska jag sova och sedan fundera på vad jag vill och hur jag känner om denna familj, men hittills känns det faktiskt bra. Det gör faktiskt inget att det inte är värsta storstaden, jag är som sagt van vid mitt lilla KBA. Men om jag nu vill åka till en storstad och spendera lite tid så ligger Boston 1,5 h där ifrån och New York 2 h. En annan sak som verkade skit skönt var att de verkligen tyckte att jag skulle gå ut på kvällarna och träffa kompisar så man inte sitter instängd i sitt rum hela dagarna. Sedan får man även som en liten "egen lägenhet" som ligger i källaren med både vardagsrum med tv och dator och ett eget sovrum. Du får inte glömma ditt egna badrum och walk in closet :) Krissie var verkligen noga med att det ska vara min space så barnen får inte vara där om inte jag har sagt att det är okej, vilket jag tyckte lät bra då vi alla ibland måste ha lite tid för oss själva. Avslutningsvis fick jag även veta att de hade ytterligare två familjemedlemmar som var hundarna Max och Molly. De var french bulldogs :P Jag säger bara spännande! Så vi får se hur det blir.

Good night

/ Julia *